Hästnäs Samfällighetsförening Kontakta styrelsen
"Tomtägarföreningen tar strid"

Exploateringen av Hästnäs tomtområde inleddes på allvar 1957. Tomtbolaget Stockholm med omnejd köpte marken av familjen Ramsay för 90 öre per kvadratmeter. När de cirka 80 tomterna var klara såldes de för mellan fyra och fem kronor per kvadratmeter. Försäljningen gick till en början relativt trögt och den sista tomten såldes av bolaget 1964, står det att läsa i texten av dåvarande ordföranden i tomtägareföreningen Lars-G Lundwall, som skrevs till föreningens 25-årsjubileum 1986.

Där framgår vidare att intresset för att forma en förening var stort bland tomtägarna under de första åren och att Hästnäs tomtägarförening bildades vid ett möte i S:t Görans ungdomsgård den 10 februari 1961. Föreningens första ordförande blev ingenjör Arne Rinkert. Namnet lever kvar i den backe på Björkvägen som fortfarande kallas Rinkerts backe. Arne Rinkert var en stridbar person och värnade om Hästnäs i stort och i smått. Det finns bland annat korrespondens bevarad i Rinkerts före detta bostad på Björkvägen med myndigheter som till exempel Luftfartsverket, som handlar om att flygrutterna till Arlanda till slut drogs om efter Arne Rinkerts mycket ihärdiga protester och skrivelser. Dessa flygmaskiner störde lugnet på Hästnäs, ansåg han.

Det fanns andra viktiga frågor att avhandla för föreningen. En var att tomtbolaget hade utfärdat ett gåvobrev till Mariefreds stad på Hästnäs tomtområdes allmänningar med tillhörande fiskevatten. Det fanns planer från staden (Mariefreds stad) på att anlägga både bad och camping på Hästnäsområdet.

Vattnet vid nuvarande Mariefreds strandbad, mot Edsala-Kalkudden, var svårt förorenat vid den tiden, innan det reningsverk som fortfarande är i bruk kom till vid Ärnäsviken 1971.

Efter hårda och långa förhandlingar med staden segrade Hästnäs tomtägareförening 1963 och det slutliga gåvobrevet utfärdades den 28 juni 1965.

>Ladda ned gåvobrev<

Därmed var risken för allmänt bad och camping avvärjt på Hästnäs, står det i tomtföreningens skrift.

>Ladda ned scannat häfte< 

Där berättas även följande:

  • Gemensamt vatten i flera borrade brunnar på området beslutades det om 1964.

  • Andra frågor var schema för sop- och latrinhämtning. En gemensam brevlåda ordnades och en telefonhytt kom upp 1966, i närheten av där brevlådorna finns idag.

  • De första åren inträffade en del inbrott på området. Men inbrotten upphörde i stort sett sedan en bom som fick öppnas med nyckel kom upp, berättas det.

  • Gemensamt midsommarfirande har skett oavbrutet sedan 1967. År 1968 fick dock midsommarfirandet flytta till midsommardagen på grund av oväder.

  • Gallring och röjning av allmänningarna har pågått sedan 1960-talet under gemensamma arbetsdagar, främst vår och höst. Åsikterna har ända sedan den tiden gått isär om hur många och vilka träd och buskar som ska stå kvar respektive tas bort.

  • Under en period på 1970-talet var det svårt att rekrytera frivilliga till styrelsearbete. Då infördes 1975 ett system med att medlemmarna lottades till styrelseuppdrag. Det visade sig dock inte fungera, utan föreningen återgick till val av styrelseledamöter på årsmöte.

Gården byter ägare – återigen en jurist

År 1965-66 såldes Hästnäs gårds byggnader med kvarvarande mark av familjen Ramsay till Anders och Veronica Öhman, som då med sina tre unga flickor Suzanne, Elisabeth och Cecilia blev nya ägare. Familjen Öhman använde Hästnäs gård främst som fritidsbostad fram till år 2020. Då avled Anders Öhman och hans dotterdotter Hedda Wallén övertog Hästnäs gård tillsammans med sin man Markus. De lät bland annat genomföra en omfattande men varsam renovering av den gamla flygelbyggnaden, som nu fick modern standard för en barnfamilj på 2020-talet. Även det gamla hönshuset har blivit till ett bekvämt gästhus med det yttre bevarat.

Anders R. Öhman har i sin memoarbok Livbok skrivit uppskattande om åren på Hästnäs. Där finns ett kapitel med historier, möten och betraktelser från Hästnäs. Där står bland annat om den mytomspunna ”Glassgropen” och om hur försäljningen av gården gick till.

Den redigerade och scannade texten inleds med att Veronica Öhman på Kristi himmelfärdsdagen 1965 läste en annons högt för sin man Anders… >ladda ned scannade sidor< 

Hästnäsbo i tredje generationen

Gustav och Vera Ramsay behöll efter försäljningen av gården 1966 den gamla rättarbostaden i kurvan på Björkvägen. Där bodde de under perioder fram till Gustavs död 1971 och Veras bortgång 1984.

Den gamla rättarbostaden togs då över av min mamma Anne som bodde där fram till 1993, när hon lät stycka tomten och sålde rättarbostaden till Karl Erik och Berit Åman. Min mamma behöll den nya fastigheten och de hus som nu ligger på den avstyckade tomten Hästnäs 1:91, där jag och min fru Kerstin bor numera.

Det finns många människor som har betytt och bidragit med mycket under årens lopp på Hästnäs. Alla har inte kunnat få plats här. Men en profil som för mig är förknippad med Hästnäs historia är David Eriksson, som arbetade på gården under en stor del av sitt yrkesverksamma liv. En vänlig och händig man som kom som ung pojke från Svarttorp för att arbeta på Hästnäs gård under många år och senare bodde med sin familj i huset närmast bommen, bara några hundra meter från Svarttorp där han föddes. Mer om David Eriksson finns här i ett klipp från lokaltidningen där den legendariska bokhandlaren i Mariefred Britt Schölin på sitt mycket personliga sätt intervjuar David i lokalbladet… >ladda ned klipp< 

/AE 2021-09-27


<< Historia start Fortsätt >>