Munkarna odlar på Hästnäs

I slutet av 1400-talet är det riksföreståndaren Sten Sture den äldre som är herre till Gripsholm med borg och omgivande gårdar. År 1498 skänkte han mark omfattande 160 hemman, bland dem Hästnäs, till kartusianklostret Monasterium pacis Mariae, eller Pax Mariae, som några år tidigare anlagts på den kulle där Mariefreds kyrka ligger idag.

I samtida skrifter framgår att den jord som ägdes av klostret sköttes synnerligen väl. Särskilt trädgårdsskötseln och det mindre jordbruket på Hästnäs blomstrade. Genom förbindelser med ordensbröder i sydliga länder infördes till exempel rabarber och fruktträd och några av våra vanligaste trädgårdsblommor, som innan dess inte fanns naturligt i Mälardalen. Med hjälp av munkarnas kunskap och arbete omsattes trädgårdens produkter till läkemedel och likörer, skriver Gustav Ramsay.

Klostret i Mariefred kom att rivas under 1530-talet då de vitklädda ordensbröderna fick flytta från klostret på order av Gustav Vasa.

Teglet användes i stället till Gustav Vasas Gripsholm som började 1537. Det tog sedan sju år att bygga om borgen till det slott som invigdes med en 14 dagars fest.

Hästnäs blir eget hemman

Under 1500-talet intresserar sig Gustav Vasa för jordbruk, trädgårdsskötsel och djuravel. Både hästar och får importerades till exempel från England till Sverige. ”Vi har i markerna här hittat hästskor från gamla tider”, skriver Gustav Ramsay.

Han uppger även att ett antal av Gustav Vasas många barn lär ha varit ”ridintresserad ungdom” … ”historien förmäler att en av stalldrängarna på Hästnäs skötte sig så väl att han fick Hästnäset till evärdelig (evig) gåva och bosatte sig här. Då börjar Hästnäs historia som självständigt hemman.” ”Den lilla gården kunde vid den tiden vara mycket tacksam för allt det arbete först munkarna sedan kungen och kronan nedlagt på förbättringar av jorden, som nu var i god kultur.”

Ungefär hundra år senare då Axel Oxienstierna styrde hela riket blev alla gårdar avmätta, som det hette. Det var grunden för dåtidens skatteberäkning. Den karta som 1641 upprättades över Hästenäset, som Hästnäs kallas där, ska finnas kvar på Riksarkivet. Där angavs ytan på så kallade hårdvallsängar och mulbeten. Bland övriga förmåner som skulle beskattas nämndes även fisk ”som fås något i Mälaren”.

Vid den tiden, närmare bestämt 1655, blev Hästnäs granngård Ärnäs kyrkoherdeboställe för pastoratet och fortsatte att vara det ända fram till 1913. Kyrkan äger fortfarande Ärnäs med omgivande mark, som arrenderas av familjen Fors.

I Riksarkivets skrifter finns Ärnäs omnämnt redan 1275. Sätesgård för Lars Ulfsson 1330-46. Det finns även en Mickel Nilsson, tillhörande Ärnäsätten, skriven där åren 1526-27. Fler spännande Ärnäsbor finns att läsa om i Riksarkivets skrift (se källförteckningen, Riksarkivet sid 74-75).

Det första omnämnande av vår granngård Svarttorp är från 1554, då stavat Swartetorpett. Några år senare, 1559-60 upptaget i Gustav Vasas jordebok och då med skyldighet att bland annat leverera 1 får och 3 dagsverken till kronan.

Närmare Mariefred ligger Ekhov. En skrift berättar om den "kungliga djurgård" som fanns i närheten av Hästnäs från 1555. Så här berättar skriften om det inhägnade jaktreservatet som sträckte sig mot Hästnäs.

Björkudden blev soldattorp

När indelningsverket infördes under Karl XI på slutet av 1600-talet måste även Hästnäs dra sitt strå till stacken och då kom soldattorpet Björkudden till.

”På senare tider bodde även en indelt soldat, Plan, på den lilla holmen söder om Björkudden, där han hade uppfört åt sig den minsta tänkbara stuga… När vi kom till Hästnäs (1939) berättades det om den gamle gubben på holmen, av människor som då bodde på Bondängens gård, att de råkat på honom många gånger", skriver Gustav Ramsay. (Fotnot:

År 1797 övergick Hästnäs i bergsrådet Anders von Wahrendorffs ägo. Han var en stor jordägare i trakten och ägde bland annat Taxinge Näsby, Edsala och Åkers Styckebruk, där han bodde och hade sin verksamhet. Hästnäs var då bara en liten obetydlig utgård för honom och han bodde aldrig själv på gården.

Wahrendorff lät år 1817 uppmäta och besiktiga Hästnäs. Det finns en vacker karta och ett uppmätningsprotokoll bevarade på Hästnäs gård. 

I dessa dokument får vi veta att åkrarna nedanför den nuvarande mangårdsbyggnaden på Hästnäs gård kallades Hemgärdet. Det fält som ligger nedanför Björkvägens backe, nu för tiden kallad Prästängen eller Midsommarängen, kallades Kvarnbergsgärdet. Förmodligen fanns där en väderkvarn på någon av kullarna.

Den norra albevuxna vassiga stranden kallades Svartviken, och Borgmästarens udde och badstranden invid nuvarande hundbadet/båtuppställningsplatsen kallades Uddhagen. (Kanske namn att återuppliva? Författarens anm.)