Hästnäs Samfällighetsförening Kontakta styrelsen
Inledning - Hästnäs historia från vikingar till modern tid

Hästnäs historia berättas här från vikingatiden fram till modern tid. Historien hänger ihop med läget vid Mälaren, där det är gott om gammal kulturbygd och historiska lämningar. Det finns flera runstenar i området och forskare antar att det funnits vikingabosättningar på Hästnäs. De antydningar till gravar som ligger mellan Ärnäs och Hästnäs pekar mot tidiga bosättningar, men dessa är ännu inte utgrävda. Vi vet dock att vattennivån var cirka fyra meter högre på vikingatiden. Stora delar av det Hästnäs vi känner idag låg under Mälarens vatten.

I den här historien om Hästnäs som följer nedan ligger fokus på de källor och den dokumentation jag har hittat. En viktig del är den skrift som Gustav Ramsay författade på 1960-talet. Andra källor är Riksarkivets forskning och memoarer från tidigare ägare av Hästnäs gård. Mycket av historien handlar om själva "gården" som har funnits åtminstone sedan 1300-talet. De 700 år som gått har lämnat många spår. I jämförelse är det en relativt kort tid som vi har bott på tomtområdet som i år 2021 firar 60-årsjubileum.

För min egen del börjar historien på Hästnäs 1958, samma år som jag föddes. Mormor och morfar, Vera och Gustav Ramsay, bodde då fortfarande på Hästnäs gård, men hade börjat avveckla det jordbruk de drivit sedan 1939 till förmån för ett tomtområde som då började ta form. En karta över styckningen av marken för fritidshus hade tagits fram 1955 och finns bevarad hos Lantmäteriet
Hästnäs under vikingatiden åren 800-1050

En av de viktigaste färdvägarna från Birka till Strängnäs gick över Hästnäs, skriver Gustav Ramsay. Han grundar det antagandet bland annat på att det från vikingarnas tid fortfarande finns en runsten som står vid gångstigen från Ärnäs marker (från telemasten) till gården Harby. I slingan på stenen går att läsa ”…lät resa…Helges…Gud hjälpe… Det övriga på stenen har tiden utplånat. Men eftersom Gud är inblandad framgår det att den eller de som lät hugga runstenen var kristna.

Omkring år 830 kom den tyske missionären Ansgar till Birka. Där grundade han en kristen församling och verkade för kristendomen i Norden fram till sin död 865.

Birka brukar kallas för Sveriges första stad och ligger på ön Björkö i Mälaren – en plats som var vikingarnas viktigaste handelsplats.

Närheten till Birka medförde gissningsvis att våra föregångare på Hästnäs övergick till den kristna läran på ett tidigt stadium.

Det missionsarbete som Ansgar startade fortsattes av Eskil, som satt avtryck i Södermanland, till exempel i namnet Eskilstuna och även i utkanten av Strängnäs där namnet Eskils källa lever kvar.

År 1312 nämns Hässnäss för första gången i skriftliga källor, enligt Riksarkivet i skriftserien Det medeltida Sverige. Där står att Johan Björnsson byter bort Hässnäss fram till bäcken i Hässwijk till Lars Ulfsson.  Bild från Riksarkivet 

Vilken bäck det är frågan om framgår inte. Men en gissning är att det runnit ut en bäck i den nuvarande Ärnäsviken. Lars Ulfsson är noterad som en tidig ägare av granngården Ärnäs. Det framgår inte heller vad Johan Björnsson, kallad "Björn" får i utbyte.

Namnet Hässnäss kommer senare i historien att skrivas Hästnäs, eller Hästenäset. 
Riksdrottsen Grip ägde Hästnäs på 1300-talet

Under senare delen 1300-talet ägdes Hästnäs av drotsen och riksföreståndaren Bo Jonsson Grip, som vid den tiden bland annat ägde större delen av Selebo härad där Hästnäs ingick. Han kom mot slutet av sitt liv att äga över 1500 lantegendomar runt om i Sverige och byggde flera egna borgar, däribland Gripsholm som var en sätesgård, namngiven efter ätten Grip,

Under 1400-talet sålde Bo Jonsson Grips arvingar Gripsholm med närliggande gårdar till unionsdrottningen Margareta och år 1402 kom Hästnäs att bli statlig egendom.

<< Historia start Fortsätt >>